Framme!

Här står jag mentalt förberedd på att ratta bilen dom 69 milen till Österlen, klockan är strax efter åtta ... vi har gått upp tidigt för att få köra i dagsljus så långt som möjligt. Kenth har plockat ner packningen i bilen, han längtar ner alldeles sanslöst. Skönt att jag kunde ta ledigt idag det ger oss en dag mer härnere.

När det började mörkna hade vi inte mer än två timmar kvar att köra, det var tur det för när det blir mörkt och dessutom regnar som det gjorde neråt landet idag får jag svårare att se. Tre gånger fick vi dessutom stanna så jag kunde gå ut och sträcka på mina "rastlösa ben", dom är inte snälla mot mig när jag sitter still så här länge.


Men nu är vi framme och i år finns det inte en snögnutta ... jag kommer ihåg förra året när vi fick smyga in efter husväggen för att vi inte tog oss genom snödrivorna. Vilken skillnad det kan vara från år till år.

Nu snart väntar en god natts sömn så vi är pigga imorgon för då väntar nya äventyr som jag kanske vill berätta om. Kram på er!