Upp fem i dag, har jobbat en tidig dag och sen hem till en tom lägenhet.
Men idag har jag tagit hand om Kenths torsdagsjobb tvättstugan, har tvättat, manglat och strukit. Bytt rent i sängarna och lagat mat. Där ser man, jag kan också!
K ringde i dag och talade om att det inte ville sluta blöda så han skulle ner på op igen, visste inte när detta skulle ske och ville därför att jag skulle ringa innan jag åkte dit. När klockan var fem var jag färdig med tvätten och tänkte att nu ringer jag, men kom till en växel där dom sa att kirurgen inte tog emot telefon förrän klockan sex.
Jaha tänkte jag, då tar jag tag i räkningarna då. Satte mig vid datorn och började brottas med alla OCR-nummer. Så nu är räkningarna klara till Sörsjön, Gärsnäs och här hemma, och lönen vart tog den vägen?? Skulle dra ut en kopia men papperet lyckades fastna i skrivaren och jag får det varken fram eller tillbaka. NU...vet ni, man kan svära i en alldeles tom lägenhet också, det har osat hett här, så K kan vara glad att han är där han är.
Ringde sen åter till kirurgen och nu tutade det upptaget hela tiden. Varför ska man hålla på och ringa när man bor i samma stad som lasarettet kan man undra, så jag tog bilen och åkte dit för och se om det fanns nån att hälsa på. Lika bra att agera för nu känner jag att jag håller på att ilskna till!
Visst hade K kommit tillbaka till rummet, han satt upp och läste, nybränd och oblödande. Glad över att han ÄNTLIGEN hade fått mat, vid femtiden fick han middag efter en fasta som räckt ända sen han lades in. Han är nu färdigbehandlad och får troligen komma hem i morgon om inget tillstöter.
Nu har jag gjort allt som jag tänkt att jag ska göra idag utom att läsa om "Förskolans pedagogiska rum" så nu tar jag tag i den. Men min sovtid närmar sig oroväckande snabbt....oj, oj, oj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar