 |
| En bild tagen nere vid ån. |
Vi tog bilen till mataffären när jag kom hem och vid ett övergångsställe gick en kvinna över gatan utan att sakta in eller titta sig om för att se om vi saktade in.
Jag kände igen mig själv när jag går med min run keeper igång, man går på tid och man vill inte gärna sakta in och missa några sekunder. Men när jag ser det så här på andra sidan bilrutan så börjar jag fundera, hur tänker man egentligen?
Ska man dö med "stövlarna på" och riskera livet i full sula genom livet och varför behöver man ett bra resultat? För så fort går jag ju inte och det är ju bara för mitt eget välbefinnande jag är ute och promenerar. (och jag tittar mig för innan jag går över gatan)
Men samtidigt så tävlar jag ju med mig själv för att se om jag kan förbättra min tid och det är ju en sporre att fortsätta röra på sig.
Det här får jag fundera på i mitt bästa tänkarläge, det horisontella :)
En dag kvar att jobba den här veckan och då har jag sovmorgon till klockan 6 ... hur skönt som helst.
Ha nu en fin kväll! Kram på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar