I går när vi var ute med barnen på jobbet och det var dags att gå in, så såg jag hur ett par av de stora barnen med blickar kom överens om att inte gå in när jag sa till. Vi skulle bara plocka ihop våra saker, då dom istället sprang iväg ... och jag tog ett snabbt beslut att överrumpla dem genom att springa ifatt dem och det var dom förstås inte beredda på för det är ju inte det vanligaste vi gör. Vi brukar ju försöka prata med barnen så de förstår.
Jag hann ikapp och dom bara följde med mig, plockade in sina saker och vi gick in som om inget hade hänt och utan en enda kommentar. Vi tog av oss ytterkläderna under trevligt småprat, sa hejdå och gick sen in var och en till sitt.
I morse kom en av gossarna och satte sig i mitt knä och frågade:
- "Är du gammal?"
- Ja svarade jag, det beror ju på vad man jämför med, men här är jag nog gammal, så ja det är jag.
- "Jamen hur kan du då springa SÅ fort?"
Gossar kan ha sina funderingar, hoppas de inte störde nattsömnen :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar