måndag 7 maj 2012

Lång, längre, längst ...

Det blev en lång dag, vi blev kvar på jobbet till klockan 20.30 och ändå hann vi inte färdigt. Vi vill kanske mer än vad vår tid räcker till, men vi har ett roligt projekt på gång som jag kommer att berätta om längre fram ... kanske.

Idag sa ett barn mig "En gång var du gammal". 
"Jaha, sa jag, var jag det? När var det ... var det länge sen?" 
"Ja, det var det" svarade hon. 
Älskade barn vad jag gillar er, man får le minst en gång varje dag.

Nu blev det sovdags ganska direkt när jag kom hem, det blir att lägga sig utan att smälta maten. Tur att jag har någon som lagar min mat annars hade jag nog inte ätit ikväll.
Vi hörs en annan dag. Kram

1 kommentar:

  1. Magkatarren beror inte på kaffet, helt övertygad om det nu....
    Tur du snart ska ha semester :)
    Christina J

    SvaraRadera