Hemma igen!

Nu är vi hemma i den både ljuvliga och gruvliga staden igen. Har återgått till att bli dalfolk efter att ha pryat som skåningar i ett par veckor.

Det har regnat mer eller mindre hela vägen och endast när vi passerade Borlänge var det lite snö inblandat, för där var det som kallast minus sju och då bildades blixtsnabbt isbark på framrutan, utom på ett par små gluggar där vi kunde se ut.

Kenth har rattat hela vägen, han hittar (med något litet undantag!) som en brevduva var han än åker fram. Själv är jag som jag tidigare har sagt något av en frigående höna. MEN jag kan både läsa karta och mata in en GPS så synd om mig är det inte:)

Det är roligt att få kommentarer på min blogg, så TACK för dom ni både kända och okända personer:)

Vi pratade igår om att Kenth hade fått en kommentar om att vi skriver så olika om samma saker. Jag har faktiskt funderat i samma bana och tänkt att det kanske är så här:

Att det inte är så konstigt egentligen att vi har olika upplevelser av saker för vi är rätt så olika. Jag har en Luther som sitter på min axel som ser till mig och försöker hålla mig inom ramarna, till det väljer jag att se det som jag tycker är vackert i min omgivning. Kenth däremot skulle aldrig acceptera att en Luther satte sig på honom han skulle borsta av honom, för han är en liten rebell innerst inne, men en snäll sådan förstås;) Om man blandar samman oss och våra upplevelser så blir det kanske en lagom liten hemtrevlig och grå soppa, den ena driver på, den andra tänker efter ... helst lite länge;)

Får fundera mer på det här märker jag, jag kanske också ska skaffa mig en borste?!

Vi sover på saken!
Godnatt alla