I morse...
Kenth ryckte till i sängen bredvid mig så det knakade till i sängen och jag tyckte att han drog igång mig som en motor, en sån som man drar igång med ett snöre, som till en gammal gräsklippare.
Full beredskap hos mig! Beredd att köra igång med ett ryck. Men.... det var tidig morgon, klockan hade inte ringt och jag var mitt i nån sorts dröm.
Jag fick somna om!!!
Men det gick förstås inte, till det var uppvaknandet för abrupt. Jag låg och blundade och lät tankarna snurra i huvet.
6.40 ringer så klockan och jag går upp och duschar och tvättar håret. Kokar en nyttogröt (jag kallar den för skitalättgröt) och väcker sen den som jag förstår ska sköta gräsklippningen idag??
Snyter sen ut ett halvt kilo snor ur näsan och känner mig frisk igen och drar iväg till jobbet.
På väg till jobbet går radion förstås och där säger dom att om man inte absolut behöver ut i dag så ska man hålla sig hemma.
Jag kände det, underkylt regn gjorde vägen hal och rutorna var nästan omöjliga att hålla rena, det bildades isbark hela tiden.
Men jag kom fram.
Hemresan blev inte bättre, snarare tvärtom för nu har det kommit snö i massor under hela dagen.
Nu är jag helt slut, snorig och frusen, så nu går jag och lägger mig. Ska upp fem i morgon bitti och öppna förskolan.
"Den envise rår" sa alltid min far till mig, det är ett litet rättesnöre jag har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar